"Vad är det du inte har berättat för mig?" frågade jag hetsigt.
"Såja, ta det lugnt, du har ju inte frågat. Men ja, jag känner Justin" sa hon och kollade på mig.
"Är inte det något man brukar tala om för sina kompisar?" frågade jag. Jag visste inte varför jag blev så upprörd över att hon inte berättat det, jag var inget stort fan av Justin, och jag och Cat hade ju bara känt varandra i några dagar.
"Nej, för jag vill inte ha vänner som 'gillar' mig för att jag känner Justin Bieber, jag vill ha äkta vänner som gillar mig för den jag är. Och trust me, det händer ofta att folk låtsats vilja vara med mig för att de vill lära känna Justin. Inte för att jag tror att du är en av dem, men jag hade inte tänkt berätta för dig förr än jag var helt säker. För jag vill verkligen bli din vän, och jag vill att du ska vara min vän för att du gillar mig." sa hon och såg besvärat på mig.

Efter det följde några minuters tystnad, innan jag sa:
"Det är klart du vill. Förlåt. Jag förstod inte." och kramade henne.
"Tack"

"Popcorn!!" ropade Ryan inifrån köket och några sekunder efter kom han ut med Justin efter sig, båda bar på varsin enorm skål popcorn.

"Chipsen var slut, så vi gjorde popcorn istället" sa Justin med ett enormt leende på läpparna.
"Vilken film ska vi se?" frågade Caitlin.
"Jag vet inte, men ska vi inte vänta på Chaz innan vi sätter igång?" sa Justin.
Jag hade helt glömt bort Chaz, och allt som hade med honom att göra.
"Jo, han borde komma när som helst. Han sa att han kunde bli lite sen, men nu kan han nog komma snart" sa Ryan.
I samma ögonblick knackade det på dörren och Ryan gick och öppnade. Ett "Välkommen, de andra är redan i vardagsrummet. Vi väntade bara på dig, Christian kunde inte komma" hördes och sen ett "Jaha, okej men jag kommer snart, ni kan börja, ska bara på toa".
Ryan kom tillbaka och vi kom överens om att se på Paranormal Activity 2, det hade redan börjat bli lite mörkt ute så rädda skulle vi nog bli.
Chaz kom tillbaka efter någon minut, och när han fick syn på Justin sken han upp i ett stort leende.
"Hey bro" sa han och dom kramades. Gulligt, tyckte jag, det måste vara svårt att hålla kontakten när Justin jämt var ute på turné och sådant.
"Så, let's start the movie" sa Ryan och tryckte igång den med fjärrkontrollen.
Ryans familj hade en enorm hörnsoffa, så alla fem fick plats där. Jag satt längst ut på kanten bredvid Caitlin.


Då och då sneglade jag på de andra, och jag märkte att ju längre in i filmen vi kom, desto oftare var det någon som satt och blundade, med ögonen ihopknipta av rädsla.
Oftast var det Ryan, hans tuffa utsida betydde kanske inte att han var tuff inuti.
När filmen var slut skrattade jag.
"Ryan, du såg helt sjukt rädd ut ibland!" sa jag till honom.
"Vaddå? Nej, det gjorde jag väl inte, eller?" sa han och försökte låta så oberörd som möjligt.
Jag bara skrattade.
"Jo. Du såg livrädd ut!"
"Såja, nu pratar vi inte mer om det. Är det dags att gå och lägga oss eller vad vill ni göra?" frågade han och bytte samtalsämne.
"Neeej, vi ska väl inte gå och lägga oss redan?" protesterade Chaz.
"Vi kör sanning eller konsekvens!" föreslog Cat. Jag gav henne en mördande blick, men det var redan för sent.
"Visst, jag är på" sa Ryan.
"Jag med. Klockan är ju bara halv elva, det är lång tid kvar innan vi behöver lägga oss" sa Justin och flinade.
"Jag antar att jag också är med" sa Chaz.
"Och jag antar att jag är nedröstad, det är väl ingen idé att argumentera emot när det är fyra mot en" sa jag uppgivet.
"You're right" sa Ryan och vände sig om och började gå uppför trappan. "Vi kör väl på rummet va?" frågade han utan att vänta på svar.

---

Bra? Förlåt att det har tagit så lång tid! Börjar skriva på ett nytt nu, men kan inte lova att det kommer upp idag ;)