New look på bloggen, hoppas ni gillar den! :)

Jag har sjukt mycket i skolan just nu, så jag skriver lite då och då, och tillslut blir det ett kapitel som jag kan publicera... Hoppas ni förstår!

Sen tycker jag att ni är lite dåliga på att kommentera... Men ni som gör det är bäst! Det är ni som får mig att fortsätta kämpa för nya kapitel <3
Nästa kommer förhoppningsvis inom de närmaste dagarna, så håll utkik!

"Jag tänker vinna" sa jag bestämt och försökte att hålla inne skrattet när jag kände Justins och Ryans skeptiska blickar på mig.
"Vaaad? Jag är bättre än ni tror i alla fall!" sa jag och brast ut i skratt. Nu skulle de få se. Det var inte riskfritt man utmanade Mindy Paynter på Mario Kart. Caitlin skrattade med mig men Chaz såg bitter ut trots mina försök att lätta upp stämningen. Han verkade ha en dålig dag, men jag kunde förstå honom.

"HAHA!" utbrast jag efter att ha kört in först över mållinjen i det sista avgörande racet.
"Jag erkänner, du är bättre än mig. Bra jobbat tjejen!" sa Ryan och skakade min hand med ett flin. Justin däremot satt bredvid mig med ett besviket uttryck i ansiktet.
"Naaaw, var inte ledsen bara för att jag vann" sa jag och petade på honom. Då verkade det som om han vaknade till. Han överraskade mig med att kasta sig över mig och ta mitt huvud i ett fast grepp mellan sina handflator.
Utan att bry sig om att de andra var i rummet (visserligen pratade de med varandra och undvek att kolla på oss) pressade han sina läppar hårt mot mina och väckte känslor i mig som jag inte ville skulle explodera om vi inte var ensamma. Jag avbröt därför kyssen och Justin lät sina händer falla. Han såg lite snopen ut men verkade förstå när jag nickade menande åt Chaz's håll.
"Vad ska vi göra nu då?" frågade Chaz fast kollde bara på Ryan och Caitlin, han ville nog inte titta på mig och Justin. Gud, jag kände mig så elak.
"Vet inte. Jag borde nog gå hem snart" sa Caitlin och plötsligt insåg jag någonting.
"Fuck nooooo!!" ropade jag och sprang snabbt ut ur vardagsrummet och upp för trappan in i Ryan's föräldrars sovrum, där jag slet upp min mobil ur väskan.
"Vad händer?" frågade Justin oroligt bakom mig och jag hoppade till. Jag hade inte märkt att han följde efter mig.
"Jag glömde ringa igår och säga att jag skulle sova över en natt till. Nu tror väl mamma och pappa att jag ligger misshandlad, våldtagen och död någonstans" sa jag, suckade tungt och visade honom displayen.
"23 missade samtal" konstaterade han.
"Och 13 sms" la jag till.
"Det var väl inte så farligt...?" försökte han, men jag bara himlade med ögonen.
"Jag borde nog ringa nu" sa jag. "Du borde nog gå ut, mina konversationer med mamma är inte alltid så... trevliga att lyssna på."
"Jag stannar" sa han bara och satte sig bredvid mig på golvet där jag satt med väskan i knät. Han la en arm runt mina axlar och jag kände mig trygg. Redo att ringa mamma. Inte många signaler gick fram innan hon svarade. Justin lutade sitt huvud mot mitt så att han också kunde höra vad mamma sa.

"Vart sjutton är du, fattar du inte att vi blir oroliga när du inte ringer, inte svarar och inte är hemma när du sa att du skulle komma hem?! Jag hoppas att du har en väldigt bra förklaring annars..." nästan skrek hon i örat på mig.
"Ta det lugnt, mamma. Jag är fortfarande hemma hos Ryan, allt är bra. Jag sov över här en natt till, men glömde att ringa. Förlåt." bad jag och hopades att hon inte skulle vara sur när jag kom hem. Det var inte en glädjedödare jag behövde nu.
"Jaja. Men ring i fortsättningen. När kommer du hem?" frågade jag och andades ut. Hon lät fortfarande sur, men hon hade nog förlåtit mig.
Jag tittade frågande på Justin, jag visste inte om det var något planerat för idag, eller när jag kunde komma hem. Han ryckte på axlarna.
"Jag vet inte, någon gång i eftermiddag kanske" sa jag till mamma.
"Okej, då ses vi då!" sa mamma och la på.
Jag drog en lättnadens suck och la ner mobilen i väskan igen.
"Det var inte så farligt som jag hade väntat mig" sa jag.
Justin skrattade. "Så du kommer inte få utegångsförbud eller någonting nu då?" frågade han.
"Nej, det skulle jag inte tro. Hon är glad när jag är ute och umgås med folk" sa jag, och tänkt på sista tiden i Montréal. Då hade mina föräldrar nästan sparkat ut mig genom dörren för att få mig att träffa någon och inte bara sitta på mitt rum och deppa. Den tiden verkade vara över nu.
Justin böjde sig fram och det kittlades när han viskade i mitt öra:
"So she wouldn't mind if i took you out on a date tonight?"
Jag hajade till. Jag var inte beredd på den frågan. Visst ville jag gå på dejt med honom, men hur skulle det gå? Han var ju trots allt Justin Bieber, och pressen skulle nog inte lämna oss ifred. Fast det skulle nog gå bra, intalade jag mig själv.
"Det tror jag inte att hon skulle ha något emot" viskade jag tillbaka och utrotade de sista centimeterna mellan oss, jag lutade mig fram och lät mina läppar nudda hans. Han besvarade kyssen och de känslor jag tryck undan förut kom tillbaka nu. Jag var äntligen ensam med honom igen och behövde inte ta hänsyn till någon Chaz.
Jag tror att Justin märkte det, kyssen blev mer och mer vild och okontrollerad och det slutade med att han låg på golvet, och jag på hans mage, och vi båda var andfådda.
"Oj då" flinade jag och fortsatte kyssa honom längs halsen så att vi kunde andas ett tag.
"Nej nu får ni fan lägga av" skrattade Ryan, som plötsligt stod i dörren. Jag rullade snabbt av Justin och drog ner min tröja som hade... åkt upp lite av någon konstig anledning.
"Minnie får panik, ni båda springer upp hit och vi där nere undrar vad som står på. Och sen visar det sig att ni ligger här uppe och hånglar! Va? Vad är det för stil?" frågade han men skrattade samtidigt så jag förstod att han inte var sur på riktigt.
"Äsh, men kom ner nu" sa han och gick ut igen.
"Snart" sa Justin och drog mig till honom igen. Hans händer letade sig fram över min kropp och mina var intrasslade i hans hår. Jag tryckte honom närmare mig och fick svårt att andas, hans ansikte var så nära mitt att det knappt fanns någon luft kvar mellan oss.
Golvet var hårt, men det brydde vi oss inte om. Jag rullade någon meter bort från honom, jag låg där på rygg och hämtade andan. Jag kände hans blick på mig och vände huvudet åt hans håll, där låg han och log mot mig. Ett leende som nådde hans ögon och fick dem att glittra.
Han var så underbar, jag kunde bara inte förstå att han var min...


En vecka sen förra, i know. Men om jag skriver när jag inte vill så blir det inte bra! 7 kommentarer på det här så kommer nästa inom 2 days!;)

"Stranden igen?" föreslog Ryan.
"Neeej inte idag igen!" protesterade Caitlin.
"Kom med något bättre förslag då" sa Ryan och blängde på henne.
"Vem är med på Mario Kart turnering?!" frågade hon och började gå mot vardagsrummet.
"JAG!" sa Chaz snabbt och följde efter henne ut. Ryan hängde på och jag började gå efter dem när Justin tog tag i min arm och stoppade mig.
"Vi ska väl äta frukost först?" frågade han.
"Jo. Just det" sa jag och hällde upp lite flingor och mjölk i en skål och ställde den vid den plats vid bordet jag suttit igår. Jag gick och drog ut i princip alla lådor som fanns i köket innan jag hittade en sked. När jag kom till bordet satt Justin där på 'min' plats med en macka i handen. Jag ryckte på axlarna och började försiktigt fösa min skål åt sidan för att sätta mig på platsen bredvid i stället när Justin tog tag i min arm och stoppade mig och drog ner mig i sitt knä.
"Det är lugnt, vi kan dela stol" sa han och la ena armen runt min midja.
Nästa sekund stack Caitlin in huvudet genom dörren till köket.
"Åh, förlåt om jag stör" sa hon och flinade. "Men ni två får möta vinnaren sen, okej?"
"Sure" sa Justin och jag nickade och gjorde tummen upp, med munnen full av flingor.
Caitlin försvann ut igen.
"Är du klar?" frågade Justin och lutade sitt huvud på min axel samtidigt som han ritade små mönster med sitt finger på min rygg.
"Nästan" svarade jag och fortsatte äta, vilket var svårt eftersom min mage pirrade till så fort han rörde mig.
När jag tillslut var färdig gick jag och ställde disken på diskbänken och sen gick vi ut till vardagsrummet där de andra satt i soffan och skrattade. Vi satte oss bredvid varandra på kanten av soffan och snart var det vår tur att spela. Ryan hade vunnit och vi skulle möta honom.
"Lycka till" sa han och flinade samtidigt som han räckte oss varsin ratt.


--------- Ehm... Jaa. Jag skriver mestadels från mobilen men lyckades få datorn att fungera några sekunder så jag kunde sätta in bilder. Mobilen har också vart lite sådär, så jag fick skriva om nån gång och så går det jättelångsamt x( men ni får långa kapitel i alla fall, särskilt med tanke på att de är skrivna från the phone.
Kommentera vad ni tyckte om kapitlet sötisar!:)

Jag öppnade dörren till vårt rum och där stod Justin med händerna tomma och såg oskyldig ut.
"Vart. Är. Min. Tröja." sa jag, men han bara flinade och ryckte på axlarna.
Jag stängde dörren bakom mig och gick sen fram till honom.
"Ge mig den" sa jag och spände blicken i honom.
"Du är mycket finare såhär" sa han och blinkade med ena ögat.
"Kul. Fast du är inte heller så dum utan tröja" erkände jag och tog de sista stegen för att komma fram till honom.
"Jag vet" sa han och jag lät hans flin försvinna mot mina läppar samtidigt som jag lät mina händer falla ner längs hans mage, utforskade de utformade musklerna.
"Förlåt" sa jag och backade snabbt undan igen.
Jag kunde inte kyssa honom hela tiden. Vad jag kände för honom var säkerligen mer än vad han kände för mig, han verkade ju inte bry sig om min personlighet. Därför var det tråkigt att det var just honom jag skulle falla för, honom jag skulle börja tycka om mer än som en vän, och det efter bara några dagar. Han fick mig att känna mig hel, när jag var med honom var jag inte längre trasig, som när Luke lämnade mig. Med Justin kände jag mig stark igen.
"Förlåt för vad?" frågade Justin oförstående.
"Jag kan inte bara kyssa dig hela tiden" sa jag och kollade ner i golvet.
"Jo, det kan du väl? Jag har ingenting emot det i alla fall" sa han med ett skratt.
"Jag måste tänka" sa jag och gick mot sängen, utmattad av alla känslor.
"Jag finns här om du behöver prata. Och jag är faktiskt rätt bra på att prata, för att vara kille" sa han, fullt seriöst. "Och om du behöver någon att kyssa så är jag mer än villig" la han till.

Jag tog av mig mina shorts och la mig i sängen i bara underkläder. Jag drog täcket över huvudet och försökte hålla tillbaka tårarna. Jag fick inte bryta ihop här, jag ville inte att Justin skulle se mig gå sönder, bli svagare.
Jag hörde hur han släckte lampan, gick till sängen och drog av sig sina byxor, sen kände jag hur han gled ner bredvid mig.
Jag låg och väntade ett tag i mörkret, och när jag trodde att Justin sov lät jag tårarna rinna fritt. Jag grät så tyst jag kunde för att inte väcka Justin, och min kudde blev blöt. Det senaste dygnet hade jag varit gladare än på mycket länge, och nu verkade alla känslor som tryckts undan komma fram igen.
"Varför gråter du?" hörde jag Justin viska och jag ryckte till.
"Förlåt att jag väckte dig" viskade jag tyst.
"Jag somnade aldrig. Men det blev outhärdligt att höra dig gråta så länge" viskade han och jag vände mig mot honom.
"Idag när jag var inne i köket med Chaz, berättade han för mig att han gillar mig. Eller snarare gillade, för nu tror jag att han är så sårad att han hatar mig" började jag, men Justin avbröt mig.
"Vad sa du då? Jag är säker på att det inte var något taskigt" viskade han.
"Jag sa att jag gillade honom, men inte på det sättet han gillar mig. Och då frågade han om jag gillade dig, men det svarade jag inte på. Och han lät jätteledsen och jag kände mig verkligen hemsk" svarade jag.
"Men då sa du ju bara som du kände. Då får han vara ledsen, sanningen kan man inte ändra på" sa han. "Men det är någonting mer som du är ledsen över, jag känner det. Du kan berätta allt för mig, come on!"
"Du vill inte veta" viskade jag tyst. Aldrig att jag tänkte berätta om mina känslor för honom.
"Jo det vill jag. Jag lovar att inte skvallra" sa han allvarligt.
Okej, jag var tvungen att berätta, det var bättre om han visste.
Jag satte mig upp i sängen, och han gjorde detsamma. Jag lät täcket falla av mig, det var så mörkt att han ändå inte såg mig. Jag höll ut armen och fann att han satt mycket närmare mig än jag trott, mina fingertoppar nuddade hans överarm och jag lät min hand falla för att fånga upp hans. Jag tog den och höll den hårt i min.
"Jag vet inte hur jag ska säga dethär utan att få det att låta töntigt. Men jag ska försöka" började jag. "I början tyckte jag om dig som du tycker om mig fortfarande, men nu... Nu betyder du mer än så för mig, när jag är med dig mår jag bra, jag tycker om dig. Fast jag vet att du inte ser mig på det sättet jag önskar, så kan jag inte hjälpa att jag tror att jag är kär i dig" viskade jag, och min röst tystnade bort i slutet.
Jag kramade hans hand och önskade att den ville hålla i min också, önskade samtidigt att försvinna från jordens yta, det här var så sjukt pinsamt.
Jag tänkte precis släppa hans hand när jag kände hans hand krama min tillbaka. Han lyfte den och höll den mot sitt hjärta, jag kunde känna det slå starkt.
"Det slår för dig" viskade han i mitt öra. Sen sa han: "Du anar inte hur glad jag är att du vågade berätta för mig. Själv var jag för feg för att ta första steget. Jag har aldrig fallit för en tjej såhär snabbt förut. Det brukar byggas upp med en vänskap. Men det har samtidigt aldrig känts så rätt. Du passar med mig, det känns naturligt allting, till och med våra läppar passar ihop!" sa han och skrattade, men blev sen seriös igen. "Aldrig förut har det kännts så rätt" avslutade han och jag kände hur han såg på mig genom mörkret.
"Men varför väljer du mig? Du har miljoner tjejer där ute som skulle göra vad som helst för dig?" frågade jag tvivelaktigt.
"Varför väljer du mig över alla andra killar som vill ha dig?" frågade Justin.
"Jag förstår inte. Chaz är den ända jag vet som gillar mig" sa jag oförstående.
"Om jag känner Ryan rätt skulle inte han tacka nej, och jag känner rätt många ute i världen som du nog skulle falla i smaken. Personligen ser jag ingen anledning varför någon inte skulle tycka om dig. Du är söt, smart, och sexigare än för ditt eget bästa. Det är också varför jag aldrig skulle göra samma sak mot dig som... Vad han nu hette, gjorde" sa han och jag satt i sängen, mållös efter den andra kärleksförklaringen jag fått idag.
Justin tog tag i båda mina händer och höll dom i sina.
"Möt mig på baksidan av huset om fem minuter" viskade han och försvann sen ut genom dörren. Jag hörde hans snabba fotsteg i trappan. Jag gick ur sängen och ställde mig upp. Ville han att vi skulle gå ut? Skulle jag ta på mig någonting mer? Jag bestämde mig för att dra på mig en av Justins t-shirtar så att jag inte skulle frysa, en smög jag långsamt nedför trappan och ut genom altandörren som stod öppen. Jag gick på tå i gräset, runt husknuten och där stod Justin i bara boxers.
"Justin?" sa jag undrande. Ett ensamt tänt ljus stod på gräsmattan i en låg ljusstake och spred en liten ring av ljus. Resten av trädgården var svagt upplyst av stjärnorna, det var stjärnklart och nästan nymåne.
"Kom" sa han och vinkade till mig med pekfingret. Jag gick fram till honom och stannade på en armlängds avstånd ungefär.
"Jag har ingen ring, men..." sa han och tog min vänstra hand i sin. Jag kunde inte tro det när han sjönk ner på knä, tittade mig djupt i ögonen och sa:
"Vill du bli min flickvän?"
Jag kände tårarna tränga fram och sa, innan jag förlorade kontrollen av rösten, "Ja"
Han kysste min hand och ställde sig sen upp för att kyssa mina läppar. Jag var inte sen att besvara kyssen, med fjäderlätta berörningar, mer passionerat än någonsin.
"Jag älskar dig" viskade han i mitt öra, och jag svarade med att kyssa honom mer bestämt och lägga mina armar runt hans bara axlar. Efter ett tag tog jag ett steg bakåt för att betrakta den kille, som jag inte kunde förstå var min.
"Du är rätt... Vacker" sa jag.
"Talking about yourself, beautiful?" frågade han och log större än jag någonsin sett honom le.
"Men det är rätt kallt här ute, vi borde gå in så vi inte blir förkylda."
"Visst" sa jag och tog tag i hans hand och efter att han hade blåst ut ljuset drog jag med honom in och uppför trappan in på vårt rum och han stängde dörren efter oss.
Då kunde jag inte hålla mig längre utan bokstavligen hoppade upp på honom, jag höll benen runt hans midja och han höll upp mig. Jag böjde ner huvudet och pressade mina läppar mot hans. Jag drog mina händer genom hans hår och drog honom närmare mig. Han började gå mot sängen och la ner mig ovanpå täcket, men var inte sen att lägga sig över mig och kyssa mig längs halsen. Hans händer letade sig in under min tröja och hans fingrar sände ilningar genom hela mig när de smekte längs min mage. Jag la mina armar runt hans nacke och drog honom närmare mig.
"Jag kan inte fatta att du är min" viskade han hest i mitt öra.
"Jag är din, bara din" viskade jag andfått tillbaka och kysste honom en sista gång innan jag rullade undan och la mig bredvid honom.
"Imorgon också?" viskade han på skoj och jag skrattade.
"Imorgon också" viskade jag.



Bra va?:DDDDDDD Jag tycker iallafall att det var bra ;) vad tycker ni ska hända next? Har stora planer för novellen, värsta storyn asso haha :P

CHAZ's PERSPEKTIV

Jag såg det på sättet de kollade på varandra. De såg på varandra med mer i blicken än bara att dom hade känt varandra i två dygn. De dolde någonting för oss andra, och jag hade vissa aningar vad som kunde ha hänt när de sov tillsammans.
Jag ville inte erkänna för mig själv att jag var avundsjuk på Justin, uppenbarligen hade de någonting på gång. Det var ju jag som hälsade på henne först, jag som lärde känna henne lite innan honom, och framför allt var det jag som gillade henne först. Jag hade berättat för Caitlin, hon kunde intyga att jag såg Minnie som possibly more than just a friend.
Vi var hemma nu, det var kväll och alla var rätt trötta efter att ha varit på stranden hela förmiddagen.
"Vi kör sanning eller konsekvens ikväll också, det kanske blir roligare nu eftersom alla känner Minnie lite bättre" sa Ryan och flinade. Jag nickade instämmande. Nu skulle jag kyssa Minnie så att alla hennes tankar på Justin blåste iväg. MINNIES PERSPEKTIV

Ikväll kände jag mig om möjligt ännu mer negativt inställd till leken än kvällen innan. Det som hänt mellan mig och Justin, och det faktum att ingen fick veta om det, försvårade allting. Tänk om vi skulle vara tvungna att kyssas nu, skulle vi kunna hålla tillbaka efter vad vi gjort när ingen sett på? Och hur skulle jag hantera att kyssa Chaz, jag visste ju att han tyckte om mig, och kände mig dum som inte gillade honom tillbaka.
"Vi kan väl sitta i vardagsrummet?" föreslog Justin.
"Sure, pax för att sitta längst ut" sa Caitlin snabbt.
Vi gick alla från köket där vi suttit och ätit pizza till middag, och in i vardagsrummet.
"Last chance att borsta tänderna nu innan vi börjar sa Caitlin och drog med mig till toan utanför vardagsrummet där vi hade våra tandborstar.
"Att kyssas direkt efter en pizza är aldrig bra" sa hon och skrattade.
"Nej, hoppas killarna fattar det också och borstar tänderna" sa jag och stämde in i hennes skratt.
När vi gick ut i vardagsrummet igen var bara Justin där, jag antog att han var först upp till toan på övervåningen och därmed först ner också.
"De andra kommer snart" sa han och makade lite på sig och visade att jag skulle sitta bredvid honom. Jag satte mig ner bredvid honom, nära nog för att känna hans axel nudda min.
"Ni har något på gång va?" frågade Caitlin plötsligt från andra sidan soffan.
"Vad?" frågade jag och försökte att inte låta paniken ta över. Jag kände Justin stelna till bredvid mig.
"Jo, jag ser det. Ni passar ihop" sa hohn och log mot mig utan att se på Justin.
"Såååå let the game begin!!" ropade Ryan plötsligt från dörren till vardagsrummet och jag hoppade till. Hoppas att dom inte hade hört någonting av vad Caitlin sagt, Chaz kom in tätt bakom Ryan och hans ansikte var sammanbitet. "Vem snurrar flaskan först?" frågade han och satte sig bredvid mig på höger sida.
Ryan satte sig mellan Chaz och Caitlin och sa:
"Du kan göra det, du verkar ju inte kunna vänta längre" och skrattade.
Chaz blängde först på honom men skrattade sen.
Han snurrade flaskan och den kom på Caitlin. Jag såg hur hon blev lite nervös när Chaz sa:
"Vi kör den jätte-elaka versionen" och flinade. "Varannan får konka och varannan får ta av sig ett klädesplagg. Caitlin, Ta med dig Ryan in i köket och... Ehm... Hångla lite" sa han och Caitlin protesterade:
"Vaaad? Kunde du inte vara lite snäll i början?"
"Nope. Dörren till köket är öppen, varsågoda" sa han. Ryan fick ett förvånat uttryck i ansiktet när Caitlin ställde sig upp och drog upp honom.
"I guess we have no choice" sa hon och ryckte på axlarna. Hon drog med honom i handen in till köket och stängde dörren efter dem med en sista sur blick på Chaz som satt och flinade. "Tror ni vi får sova här en natt till?" frågade han sen mig och Justin.
"Det tror jag, hans föräldrar skulle visst vara borta ett tag till" sa Justin.
Caitlin kom tillbaka med Ryan efter sig och satte sig i soffan igen.
Caitlin snurrade på flaskan utan ett ord och den kom på Justin.
"Varsågod att ta av dig någonting" sa hon och skrattade åt Justins min.

Han hade på sig ett par jeans och en t-shirt, han bestämde sig för att ta av på överdelen först, till min stora förskräckelse. En shirtless Justin bredvid sig är inte att leka med, det kunde jag intyga. Jag gjorde allt för att undvika att titta på honom när han böjde sig fram och snurrade flaskan på bordet.
Den kom på mig.
"Ta av dig tröjan" sa han.
"Men vaaa? Jag ska ju ha konka, inte ta av mig något?" sa jag upprört.
"Ja. Och det du ska göra är att ta av dig tröjan. Eller ska jag göra det åt dig?" frågade han retsamt.
"Glöm det" sa jag och skakade på huvudet. Jag drog motvilligt av mig tröjan och släppte ner den på golvet. Jag lutade mig framåt och snurrade på flaskan. Den kom på Ryan, som genast drog av sig tröjan och sen snurrade flaskan. Chaz var nästa på tur. "Din tur att hångla i köket. Fast ta den andra tjejen" sa han och nickade mot mig.
Okej. Toppen. Great. Jo, verkligen.
Chaz ställde sig väldigt hastigt upp och tog min hand och drog med mig in i köket. Jag stängde dörren efter oss och hann se en sista glimt av Justin, hans blick genomborrade mig på något sett och var omöjlig att tyda.

Jag drog igen dörren och sekunden efter tog Chaz tag i min hand och drog mig in i hans famn. Han la ena handen på min korsrygg och den andra på min kind och pressade sina läppar hårt mot mina. Han lutade sig framåt och lät båda händerna vila på min korsrygg. Han lutade mig bakåt och kysste mig ner längs med min hals.
"Jag tycker om dig" viskade han i mitt öra. "Mer än du tror. Jag vet inte om du tycker om mig på det sättet, men jag ville bara att du skulle veta."
Lampan var släckt i köket, så han kunde inte se att jag rodnade. Kanske kände han det, för nu la han sina händer på mina kinder och kysste mig mjukt.
Jag bara stod där, mållös, och visste inte vad jag skulle göra.
"Nu vet jag det" sa jag tillslut, vilket jag snart insåg var ett rätt taskigt och sårande svar. Jag slank ur hans armar och gick för att öppna dörren och gå in till vardagsrummet igen, när jag kände hans hand på min axel.
"Du gillar Justin, va? Du gillar inte mig, du gillar honom. Fine" sa han och hans röst skar sig på slutet. Gud vad jag kände mig hemsk.
"Jag gillar dig, det är klart. Bara inte på det sättet" sa jag och det gjorde ont i mig. Jag vände mig om och kastade armarna runt honom i en hård kram.
Jag undvek att svara på frågan om Justin, jag ville inte säga det rakt ut.
Jag släppte honom och öppnade dörren och gick in till vardagsrummet igen där de andra satt och väntade. Jag hörde Chaz följa efter bakom mig.
Jag antog att mitt ansiktsuttryck avslöjade en del, jag såg i ögonvrån att Justin tittade oroligt på mig och Caitlin gav mig en orolig blick.
Chaz satte sig ner bredvid mig och snurrade flaskan utan mycket energi.
Den kom på Caitlin och hon tog av sig linnet hon hade på sig och snurrade glatt flaskan igen
Den stannade efter många varv på Justin.
"Hmm" tänkte hon. "Kyss den i rummet som du tycker är snyggast" kom hon fram till.
"Men det är ju både sanning och konsekvens" sa Ryan.
"Men han behöver inte säga något!" försvarade sig Caitlin.
"Det spelar ingen roll" sa Justin. "Här eller i köket?" frågade han istället.
"Här går bra" sa Caitlin och flinade mot mig.
"Okej" sa Justin och vände sig mot mig. "Hey snygging" sa han skämtsamt och la ena armen runt mina axlar och lutade sig framåt för att låta våra läppar mötas i en mjuk kyss.
"Jag som trodde du tyckte jag var den snyggaste i världen" sa Ryan sen med spelad ledsenhet.
"Ha. Ha." sa Justin och skrattade sen.
"Alla sover här en natt till va?" frågade Ryan och alla nickade. "Vi kan väl gå och lägga oss nu då?"
"Visst" sa Justin och reste sig upp. Han plockade upp både hans och min tröja från golvet och sa till Ryan: "Jag kan sova i dina föräldrars rum igen, så slipper jag och Caitlin flytta massa saker i kväll nu när det blev så sent."
"Visst" sa Ryan och ställde sig upp.
Justin började gå uppför trappan, och det var inte förrän han var ute ur sikte som jag insåg att han hade min tröja i handen. "Ehm... Godnatt" sa jag till Ryan, Caitlin och Chaz och skyndade mig upp efter Justin och min tröja.
"Godnatt" hörde jag alla deras röster i kör efter mig.



Lång väntan, men långt kapitel. Skrivet på mobilen, för jag har ingen dator hemma just nu. Skriver så tummen blöder haha xD eftersom jag skriver på mobilen så kan jag inte lägga in bilder heller, det suger. Så det blir bildlösa kapitel tills datorn kommer hem! Ni är lite dåliga på att kommentera, säg någonting så jag vet att ni tycker om det iaf!
Kan lova att nästa kapitel kommer bli kanon, så se fram emot det i morgon eller övermorgon!:) love y'all <3

När vi kom till stranden (vi gick dit eftersom det bara tog ungefär en kvart) var den nästan helt öde. Jag visste inte om det berodde på att det fortfarande var ganska tidigt, och det var helg så folk tog sovmorgon, eller om folk tyckte att det var för kallt fortfarande. Hur dom nu kunde tycka det, det var 24°C i luften, och det hade varit en varm period ett tag så vattnet borde inte vara iskallt.
Vi bestämde oss för att lägga ut våra handdukar ganska långt upp fån vattnet.
"Vem vill bada?" frågade Ryan som verkade väldigt peppad.
Alla vi andra såg däremot tveksamt på vattnet, undrade om det var tillräckligt varmt.
"Åhhh, kom igen!" sa Ryan när han såg våra ansikten. "Sisten i suger" ropade han och började springa mot vattnet samtidigt som han slet av sig tröjan och kastade den på marken.
Justin var inte sen att anta utmaningen, han satte av efter Ryan i en väldig fart och även hans tröja hamnade i sanden. Chaz gav sig av kort därefter.
Det lämnade mig och Caitlin kvar på stranden, jag mötte hennes blick och vi nickade samtidigt.
"Vi stannar" bekräftade hon och tog av sig sina shorts och blusen hon hade haft på sig, och la sig på magen på sin handduk i solen.
Jag bestämde mig för att göra detsamma, jag klädde av mig till bara bikini och la mig på rygg.
Jag såg hur killarna förde något krig där nere i vattnet, de hade hittat några små hinkar som något barn säkert glömt kvar, och kastade nu vatten på varandra så det skvätte lång väg.
"Kom då!" ropade Ryan efter oss, men vi bara låg kvar och låtsades som ingenting. Varför skulle vi frysa ihjäl i vattnet när man kunde sola?

Sen såg jag i ögonvrån hur killarna började komma upp igen. Waterfight over tydligen. När han var tillräckligt nära gjorde Justin sin berömda hair-flip (ja, den hade jag hört talas om ett flertal gånger, fast jag inte var ett fan...) och vatten skvätte över mig och Caitlin.
"JUSTIN!" skrek Cat hon hade legat och blundat på mage, så hon såg inte att killarna kom. Jag däremot, blängde bara på Justin.
"Tror du det var kul?" frågade jag.
"Det var jättekul" svarade han och flinade. Jag bara fortsatte blänga på honom.

"Hair flip"

"Ni suger" sa Ryan och skrattade.
"Vi är åtminstone två om det" sa Caitlin och log mot mig.
"Tänker ni bara ligga här hela dagen?" frågade Justin. "Vill du hänga med och köpa glass?" frågade han sen Chaz, som hade stått och vilat blicken på mig i minst två minuter nu, vilket hade börjat kännas lite generande.
"Sure" svarade han och tittade genast bort från mig. "Vill någon annan ha något?"
"Vänta, jag följer med" sa jag. "Ni skulle ändå inte kunna välja en glass åt mig utan att jag blev missnöjd" sa jag och skrattade.
"Jag behöver inget" sa Caitlin.
"Inte jag heller" sa Ryan.
Jag, Justin och Chaz började gå mot kiosken. Det var en pinsam tystnad, jag gick där i bikini mellan två snygga killar i badbyxor, den ena tyckte om mig och den andra tyckte om att hångla med mig.
Vi kom fram till kiosken och beställde, sen kom nästa problem. Vem som skulle betala. Både Chaz och Justin hade med sig pengar, dum som jag var hade inte jag det, jag tänkte inte på det eftersom jag inte hade någon ficka på bikinin direkt.
"Jag betalar åt dig" erbjöd sig Chaz fort.
"Nej, jag kan betala" sa Justin snabbt. "Jag tog med extra."
Okej, hur skulle jag lösa det här? Men Chaz verkade inse att han inte skulle vinna så han sa uppgivet:
"Okej då"
Det slutade med att Justin betalade åt alla tre, och vi gick tillbaka samtidigt som vi åt våra glassar.
"Åh nej" utbrast jag, min glass droppade ner på magen.
Justin såg det och sa:
"Strunta i det, jag tänkte ändå tvinga dig att bada sen" och flinade.
Jag blängde på honom.
"Vad? Man kan ju inte vara på stranden en hel dag utan att nudda vattnet?" sa han oförstående.
Jag svarade inte på det, jag hade redan nuddat vattnet idag, eller snarare blivit nuddad av det, och det var Justins fel.
Vi var framme hos Ryan och Caitlin igen, vi hade redan ätit upp våra glassar.
"Suck, jag antar att jag går och badar då. Är det någon annan som hänger med? Caitlin?" frågade jag.
"Visst. Kan inte alla bada?" frågade hon.
Alla gick ner till vattnet, Chaz och Justin sprang i först, men jag, Caitlin och Ryan stannade så att vågorna bara precis nudda våra tår.
"Jag trodde väl att ni skulle tveka. Justin, Chaz, jag behöver lite hjälp här!" ropade han och killarna kom genast.
"De vill inte bada" förklarade Ryan. Killarna fattade direkt och tog tag i våra armar medan Ryan puttade på bakifrån.
Jag var nog starkare än de trodde, Caitlin drog de med sig efter ett tag och hon låg nu och sprattlade i vattnet.
Det betydde att alla tre killar drog i mig, men jag stod orubbad kvar på båda benen.
Innan jag hann reagera lyfte någon upp mig, jag vände förskräckt på huvudet och såg att det var Justin som höll mig i ett järngrepp.
"Släpp ner mig!" skrek jag, jag ville inte kastas i vattnet.
Justin började dock gå ut längre och längre med mig i vattnet, och när vi hade kommit till en lagom nivå enligt honom, släppte han mig.
Vattnet var inte så kallt som jag trodde att det skulle. Men det var ändå så kallt att jag tappade andan i några sekunder och förtvivlat viftade med armarna för att komma upp till ytan igen. Mitt huvud bröt vattenytan och efter en sekund hade jag lokaliserat Justin.
"Du ska dö" sa jag och ställde mig upp.
"Oj, vad rädd jag blir" sa han ironiskt och skrattade.
Jag stegade fram till honom och la händerna runt hans midja. Han fick ett förvånat uttryck i ansiktet, han trodde säkert att jag skulle kyssa honom eller något, han lutade sig närmare mig. Men innan han kom allt för nära lutade jag mig bakåt, jag föll ner i vattnet igen och drog honom med mig. Jag fann snabbt balansen igen och ställde mig upp, medan det tog ett tag innan Justin stod upp igen.
"Surprise" sa jag och flinade.
Han blängde på mig och gick sen in till de andra som bara stod på stranden och stirrade på oss. Jag följde efter honom och när jag kom upp på stranden sa Ryan:
"You go girl. Ett tag såg det nästan ut som om ni skulle kyssas, men nu ser han inte ut att gilla dig särskilt mycket"
Det var sant, Justin stod en liten bit bort och stirrade på mig med arg blick.
"Säg till när du har surat klart!" sa jag till honom och skrattade.
"Sure, jag ska inte vara sur på dig längre nu. Men jag har en idé, kom hit alla förutom Minnie" sa han och i hans blick såg jag en plan ta form i hans huvud.
Aj då.
En minut stod de andra i en klunga och diskuterade, jag undrade vad de pratade om. Självklart hade det med mig att göra eftersom jag inte fick höra.
"Let's go" sa Ryan efter ett tag, och sprang snabbt tillbaka till mig.
"Vad ska ni göra?" frågade jag, försökte få rösten att inte låta orolig.
Men han svarade inte till mig, istället tog han bak mina händer bakom min rygg och ropade till de andra:
"Jag har henne!"
De andra kom också, och några sekunder senare satt jag på marken, Caitliln höll mina händer och killarna hällde sand på mina ben.
"Vad gör ni? Tänker ni begrava mig eller?" frågade jag henne.
"Nästan. Justin fick en idé, han tyckte du såg ut så mycket som en sjöjungfru, så han ville göra en grej..." sa hon.
"Klart!" sa Justin som hade placerat ut några stenar på den formation av sand som mina ben var begravda under. Jag såg att det liknade en fiskfena, och förstod att jag nu såg ut som en strandad sjöjungfru. Great.
"Okej, posera nu så tar jag kort!" sa Justin och jag gjorde en så snygg pose som möjligt medan han fotad med sin iPhone.
"Åh, this is soooo going on twitter" skrattade han.
"Nej nej nej" sa jag bestämt.
"You can't stop me. Du sitter liksom fast" sa han och flinade.

"Looking like a mermaid"

"Och när hade ni tänkt hjälpa mig loss?" frågade jag. Jag var trött på den här hämnden nu.
"Åh, det ingår inte riktigt i min plan att få loss dig" sa Justin retsamt.

---

Lååååångt kapitel, och ni lär få läsa om det några gånger, för nu kommer uppdateringen suga ett par dagar, har rätt mycket inplanerat nu på höstlovet.
Men statistiken är toppen och många kommenterar, great!